Helgens spretigaste inlägg och 10 sämsta låtarna jag vet!

Så var det söndag igen! Fattar inte hur tiden kan gå så otroligt fort veckorna barnen är med oss. Alltid lika trist när dom åker… buhu! Den här helgen är min första helg på länge som jag hållit mig från alkohol, godis och diverse högar med ost. Mår så jäkla bra och det känns att denna veckan gjort skillnad för min kropp. Med andra ord är jag pepp af på kommande månader och resan mot målet känns så jäkla kul! Att nolla alkoholen är kanske det bästa beslutet jag tagit på väldigt länge. Enda jag kommer sakna är att dela fredagsdrinken med er, men har en sambo som säkerligen är med på att få några drinkar då och då.


Läs mer

Veronica- forensic analyst

Jag är som ni vet en sjuk kriminalnörd. Finns dock inte direkt underlag att starta upp ett laboratorium ute i Burträsk pga väldigt låg brottslighet. Nåja, lite stök kan vi ha! Fast CSI Burträsk edition klingar bara konstigt. Anyhow… Alla slags dokumentärer och serier som innefattar seriemördare och brutalitet ses fan diiiiiirekt dom släpps på Netflix, HBO eller var man än kan hitta dom. Love it! Eller alltså ‘love it’ kanske lätt kan misstolkas, men jag är så fascinerad av människor med svarta själar. Vad är det som driver en människa att göra så störda saker som sadism, tortyr, mord och övergrepp? I sommar ska jag läsa kriminologi (woopdidooo) och sen får vi se om jag läser vidare parallellt med min utbildning. Sociologi och kriminalhistoria är några ämnen jag verkligen skulle vilja lära mig mer om. Älskar att plugga!! I alla fall… ska tipsa er om mina krim och true crime-favoriter som finns i denna djungel av streamingtjänster. Det är både non-fiction, dokumentärer och poddar i denna lista. Det finns faktiskt många jävligt bra podcasts som behandlar dessa sjuka typer vilket betyder att Veronica såklart lyssnar på’t!


Mindhunter är först ut! Den här serien tycker jag rent ut sagt är skitbra! Den är smart och olik många andra serier i samma genre för att den inte fokuserar lika mycket på den visuella biten där vi vanligtvis brukar få se ett mord begås eller planeras utan det är samtalet mellan FBI och den dömda mördaren som är spännande och jävligt intressant. Verklighetsbaserad och kända mördare utlovas! Fincher har gjort ett bra jävla jobb när dom castade mannen som spelar Ed Kemper. Dessa intervjuer mellan Agent Holden Ford (så jävla snygg!) och honom är såååååå bra! Och! Det är en verklighetsbaserad story. Idag ska vi nog vara tacksamma för verktygen dessa första profilerade gett kriminalvärlden. Första säsongen finns på Netflix, andra kommer nu under detta år, med fokus på en riktigt (ö)känd seriemördare! Jag längtar som fan! Läs mer

Fredag och vi borde bara lyckliga

Den här boken är så viktig. Jag har lyssnat på tjejerna i Ångestpodden sedan dag 1 när dom kickade igång 2015 och när jag sen fick veta att dom skulle släppa bok blev jag så jävla glad. Det är inte bara boken som är viktig. Dom är viktiga. Att bryta tabun runt psykisk ohälsa är idag en av våra största samhällsfrågor. Tusentals (det räcker inte) människor mår dåligt just exakt nu pga ångest, bekräftelsebehov eller stress i vardag och på jobbet. Vi är inte gjorda att egentligen klara av det som tekniken ger oss. Ständigt uppkopplad, alltid påverkad av sociala medier osv. Det är hemskt! Må så vara att vi nu mår så himla dåligt, men vad värre är är att många inte får hjälp eller får känna att dom blir stöttade och förstådda. Det gör mig så arg.


Läs mer

Men hallå kvällsfika raaaaa?!

Vissa kvällar går jag och lägger mig med frågeställningen VAD FAN HAR JAG GJORT IDAG EGENTLIGEN? ringandes i skallen. För det känns som jag inte gjort nåt fast jag gjort MASSOR. Om ni minns så gjorde jag listor förut på Instagram över saker jag gör under en vanlig dag hemma och när listan väl är klar och välfylld inser jag att jag verkligen gjort massor! Blir så jävla less på mig själv när jag är så jäkla självkritisk. Idag vaknade jag innan sju och innan klockan var halv åtta hade jag gjort frukost och städat bort all disk från igår. Dom städade bilderna på Insta kan ni glömma! Alltså det kan vara disk överallt när jag vaknar, precis som hemma hos alla andra vanliga människor. I alla fall… innan halv åtta har jag alltså plockat ur disken, satt igång ny maskin, gjort frulle och oftast sprungit ner till tvättstugan för att kicka igång första tvätten.

Idag har Vide varit hemma med mig så det har varit förbannat svårt att plugga, men har medvetet gjort TV:n till barnvakt. Men ge dä och snälla sluta bli så provocerad! En morsa måste ju fan få leva! Han är ett relativt normalt barn skulle jag säga, men lat som tusan och fick han välja skulle han lyssna på Mello-parodier nonstop. Han har jag underhållit hela dagen med diverse lek, spel och hushållssysslor. Han är fett ointresserad av att städa sitt rum, men laga mat älskar han. Back on track nu Veronica. Så efter allt hoolabaloo med frukosten så tränar jag numera. Så viktigt att ta sig den tiden. En timma ish och sen lite mage och sånt med gummiband (sjukt effektivt och kul faktiskt) sen lunchar vi alltid nåt supersimpelt och som, i detta fallet, barnen tycker om så jag prisas som årets bästa hemmamamma lagom till tolvslaget. Sen fortsätter jag med att tvätta, städa golven och sortera saker som ligger på fel plats. OCD!!!!!!!!! På riktigt alltså! Min sambo tycker jag är helt jävla störd som liksom ställer till bordet vid soffan i rätt vinkel så att jag inte ska irritera mig över detta helt idiotiska faktum att det STÅR SNETT. Det är viktigt för mig Björn fattaru?!?! Nu tänker ni kanske 1. Du ÄR ju fan störd och 2. Va fan, golvet tar du knappast varje dag! Eller tvätt har du väl inte jämt? Joho. Alltså hela tiden varje dag. Jag hatar att ha smutsigt golv. Det är nån jävla Feng Shui- grej jag tydligen snappat upp på Oprah nån gång. Inte Oprahs favourite thaaaaaaang alls! Rent golv- lugn i sinnet säger jag. Och sen då? Ja då ska jag såklart plugga! För er utan barn kan jag lägga upp sanningen här nu direkt i bloggen. Lugn och ro när du ska läsa? GLÖM. Du kan också glömma ensamheten på toaletten eller i duschen. Sorry to break it to ya! Det är iaf i samband med studerandet som barnvakten kommer in. Hej hej hallå tystnad! Aaaaah. Alltså så JÄVLA GÖTT ÄRE. Sen middag såklart, tjafsar med Vide som inte gillar nåt han älskade igår och slutar med att han äter fyra tuggor- blir råmätt- sen går det 15 minuter och då jäklar är han så hungrig att det är helt galet. Nästan svälter gör stackarn! Det är speciellt ovälkommet när middagen ibland blivit hutlöst sen och vi räknar middag som kvällsfika. -Kvällsfika raaa? vrålar dom i kör och vi ba: Men va fan, ni åt JUST PRECIS NYSS. Asså typ fem minuter sen! Totalmutar dom med nåt jävligt smart sen upp med dom för film och bokläsning. Innan det säger vi dock för kanske 147:e gången att dom ska tvätta händerna. Gång 148 brukar det gå in. Jag beställer mat eller tänker ut vad vi ska äta nästkommande dagar samtidigt som jag kollar barnens scheman. Gäller att jag har rätt grejor packade till imorgon såklart! Nu kanske klockan blivit 17-18 nånting.

Little artist


Barnen får typ alltid se film eller mysa med nåt innan läggdags som jag tidigare nämnt, då passar jag (efter handling osv osv) på att diska bort också. Sen tänder jag ljus i vardagsrummet pga beroende av det. SEN! DÅ! Mitt största frustrationsmoment varje jävla dag. Tandborstning och faktiskt få båda barnen i säng utan att dom beter sig som Alfons gör. ‘Jag ska bara’ är antagligen det mest använda ordet här förutom -MAMMA!!!!!!!!!! och bajskorv. Ibland ett oprovocerat -Snippa!!! också. Viss gånger är alla dom orden btw i samma mening och då blir det lite förvirrat kan jag säga. Logiken är inte alltid helt spot on helt enkelt. Dom små hjärtegrynen somnar kanske vid åtta, efter det där sista busrycket och jag kallsvettas från alla hålrum och valkar på hela min jävla kropp. Jag är fortfarande den typen som går in efter dagens mayhem och beundrar mina skapelser samtidigt som jag stryker dom över pannan och älskar dom mer än någonting annat. Dom är mina och dom är BÄST!!! I alla fall… Nu borde jag såklart plugga när dom väl somnat för kvällen men gör det inte för att jag fan är trött och sen går vi alltid upp till sängen vid 22. Alltså fatta hur gammal jag framstår just precis nu?! WHATEVER. Jag är ju fan TRÖTT.

May the force be with you, young Padawan


Sen ligger jag alltså där och tänker att VAD FAN HAR JAG GJORT IDAG EGENTLIGEN? Barnveckorna är såhär. Jag tar för givet att det är så för alla och vi borde klappa oss själva på axeln oftare.

Det ska också vara okej att inte göra någonting alls vissa dagar. Jag behöver verkligen det. Återhämtning och sinnesro. Såna dagar har jag alltid måndagar när vi skickat iväg barnen till deras andra familj. Kan sova fan 10h extra om jag fick då. Helt jäkla slut i huvudet. Det är också okej!

Så att man inte gör någonting när man är hemma… bullshit. Det är fullt ös medvetslös och jag har flåsat i trapporna 60 gånger, 13 000 steg och gått nästan en mil idag. Tack till dig som uppfann Fitbit:en. Det bevisar liksom att det inte finns nåt som heter ‘lat’ när man är förälder och hemma med barn.

Nu ska jag pilla på Björn!

Peace & Love! / V

60-talet(?) ringde

Jag har fått hem lite gamla prylar! Igen! Som vanligt tycker jag det är hur kul som helst även om jag inte har nån jävla aning om var vi ska ha prylarna. Där är jag lite lik min pappa, men jag hävdar att jag samlar på vettiga saker till skillnad från honom som sparar typ gamla batterier och en trasig stereo från 1987.

I alla fulla fall! För några dagar sedan kom Björn hem med tre såna här:

Vi har alltså TRE som sagt. Vad fan ska jag göra med dom?? Ingen aning, men nostalgiblodet som rinner i mina ådror skriker typ. Tror denna är dansk och heter Lanterna Danica, men tar mer än gärna emot ytterligare info som värde och historia.

Läs mer

Det bortglömda rummet

Vi har ju då ett sånt där rum ni vet. Ett sånt som saker samlas i och vi inte har någon aning om vad vi ska göra med. Jag har några idéer och tänker spontant att det skulle vara förjävla fint med en plats där barnen kan hänga med sina polare samtidigt som det kan vara ett svalt rum att sova i om somrarna.


Alltså kolla. Vi har så jääääävla mycket grejor. Allt ryms inte i bild och kan säga som så att till höger så är det PROPPAT. Vi ska rensa här och hoppas på att kunna få så pass mycket plats över i våra andra förråd att detta rum går att tömma helt. Jag har lite olika visioner, men ännu ingen tydlig bild. Tänker typ retro-känsla med inslag av gammal skola. En lång skänk som rymmer böcker, en skolkarta, brädspel och massa annat ‘sällskapligt’. Kanske en sittpuff i 70-tals tyg och en fet soffa i en härligt murrig grönfärg. Nej, jag har inte tänkte på detta AAAAALLS. Eller så har jag det!

Rummet ligger i källaren, har ett litet fönster och är kanske hälften så stort som vårt vardagsrum så det ryms en hel del här. Läs mer

Vita månader & ett hälsosammare liv

Jag bestämde mig nyligen för att inte dricka någon slags alkohol på minst två månader. Aldrig har jag aktivt bestämt mig för att inte dricka men har känt senaste tiden att det är ett klokt beslut av några olika anledningar.

Jag vill verkligen förändra mig. ALLTSÅ VERKLIGEN! Så ni som möjligtvis triggas av ett sånt här inlägg om vikt, storlek och mående läs inte vidare…


Senaste året har jag kanske lagt på mig… 10kilo? Jag vet inte exakt för jag väger mig inte men jag känner det. Det blir så dåliga vanor när man dricker och det påverkar mig inte bara i en dag efteråt utan två- tre dagar. Min kropp har med andra ord inte ens varit närheten av att vara mitt tempel sen missfallen. Inte så konstigt egentligen. Alltså jag tappade ALLT. Utom vikt. Den tickade stadigt uppåt. Det är ett svårt ämne att skriva om för på något sätt blir det aldrig riktigt rätt. Jag är inte tjock, inte heller tycker jag det varken är dåligt eller fult att vara tjock. Många av dom vackraste mest inspirerande kvinnorna i mitt liv är större än mig. Så nej, det handlar inte om att placera någon i ett fack eller på något vis vara dömmande. Det handlar om hur jag känner mig. Ni vet den där känslan när inget fan sitter som man vill och precis allt är så sjukt obekvämt? Exakt så har jag känt i månad efter månad. I ett år har jag varit mer än lat och inte ens lite motiverad att träna, äta rätt eller försöka må bättre i min kropp. För det är det detta handlar om. Må bättre I MIN KROPP. Jag är alltså inte ute efter att svälta mig. Inte heller överäta- vilket jag är sjujävla bra på två gånger i månaden när PMS och hormoner går helt fuckin bananas. Jag vill bara vara som förut! Det här har varit så otroligt jobbigt för mig att erkänna för mig själv att jag inte är nöjd som jag är idag. Varför? Kanske därför att jag är en sån SJUK JÄVLA BODYPOSITIVE människa och jag tycker verkligen man ska älska sig själv hur man än ser ut, vad man än väger (fuck vågen btw den betyder NOLL!!) eller hur breda ens höfter är, men det är även så att jag inte är den här personen. Jag har alltid tränat, ätit frukt och inte överätit godis eller annan skit. Det är ju det jag gör nu, mår skit över det, och vips så är jag i någon slags nedåtgående spiral.

Hur pratar vi om detta utan att det kommer en pekpinne?? Jag vill ju gå ner i vikt, men väger mig inte för det är egentligen inte siffran som spelar roll. Det är KÄNSLAN. Vad är okej att tycka, tänka och göra för att jag inte ska sända fel budskap till unga tjejer eller killar?

För mig är detta så jävla komplext och svårt. Jag tränar stenhårt en timma om dagen nu, äter säkert mindre än 1700 kalorier per dag, dricker bara vatten och jag har nollat alkoholen totalt. Det är så jävla skönt och jag mår SÅ BRA! Men gör detta illa någon när jag berättar? Vi är så otroligt duktiga att tycka hit och tycka dit. Självklart gör jag alltid det också! Däremot så går jag efter detta: Du ska göra det som får dig att MÅ BRA! Nej, jag peppar inte för jojo-bantning och självsvält för att bli smal för att då tror du att du mår bra! Jag pratar om att OM du mår bra av din kost, ditt godis, dina chips och dina fantastiska höfter så HATTEN AV! Skit i alla ideal. Det är bara stört att vi fortfarande peppras med alla möjliga trådsmala tjejer (som möjligtvis inte mår bra pga press osv) och att vi idag nästan inte kan säga högt att vi skippar kvällsmålet för att jag vill ner i vikt. Vet ni? Jag skippar det. Anledningarna är enkla och sanna: 1. Äter alltid alldeles för jävla onyttig mat då pga sockersug och 2. Det gör att jag inte kommer i mina kläder längre. Jag har sånt kraftigt sockerberoende och lätt för att vilja äta dåligt af och då kan jag inte hålla på såhär på kvällarna. Banta? NEJ. Och faaaan vad jag hatar det 80-tals ordet! Jag äter annat vettigt under dagen så min kropp ska må bättre helt enkelt. Det handlar inte om din kropp utan min. Jag var så nära att trilla dit i gymnasiet när jag helt plötsligt bestämde mig för att sluta äta. Ville passa in, tänkte att detta är det killarna vill ha bla bla BLAAAA! Alltså vilket skitdåligt tänk där alltså. Det handlar verkligen inte om det och det insåg jag rätt snabbt. Klarade inte av att träna, blev trött över ingenting och kunde inte tänka i skolan. ALLS. Är så jävla tacksam för kompisar och lärare som såg detta och hjälpte mig. Det är också därför jag verkligen värnar om att vi känner efter vad vi själva vill och inte vad andra förväntar sig.

Jag ska tillbaka till riktiga Veronica kan vi säga istället. Det handlar inte om vikt, svält eller ideal. Fuck ideal.

Det handlar om mig. Bara mig. Jag kan inte svara på vad DU BEHÖVER, men känner du att du, precis som jag, mår dåligt över vad du äter och dricker så tänk noga innan du väljer att göra en förändring. Gör du det för DIG eller MIG? Självklart för dig själv!! Inga andra svar är rätt här.

Så länge alla mår bra oavsett längd, storlek, hårfärg eller ansiktsdrag så SPELAR DET INGEN ROLL. Media ska aldrig få bräcka den känslan och aldrig någonsin säga åt DIG vem du ska vara och hur du ska se ut. Never ever. Du bestämmer!


Nu: Grapefrukt istället för godis! Kan säga att det är typ det godaste som finns och fungerar bra för just mig!

All the love/ V