Brev till mitt 27-åriga jag

Nu tänker ni säker VA FAN! 27? Det var ju bara 10 jävla år sedan så vad kan du möjligtvis ha att säga till ditt yngre jag då? Det ska jag tala om. A SHITLOAD OF STUFF.

Jag växte upp i en fin, stabil familj. Jag har alltid haft många vänner, sportat, levt gott och jag har aldrig känt mig underpriviligerad. Däremot finns det saker som jag aldrig känt förrän nu. Saker som jag borde gjort för längesen eller saker jag liksom aldrig vuxit upp i och omfamnat. Som min kärlek till mig själv. Jag har alltid tyckt om mig själv men aldrig tidigare älskat mig själv på det sätt jag gör nu. Jag är en late bloomer, jag vet det. Jag är den som fortfarande har svårt att ta in livet och fullt ut förstå att jag ÄR vuxen. Känner mig inte vuxen. Anyway…

…så till brevet.

Veronica. Du borde verkligen öppna käften nån jävla gång. I 27 år har du varit en som är rädd för konflikter, du hatar motgångar och din röst höjs aldrig när du verkligen behöver ryta.

Du är skitmesig. Asså sådär supermesig inombords men utåt låtsas du. Du tänker att du är stark, jordad och fullbordad, men du vet egentligen inte alls vem du är. Du tänker för mycket. Du oroar dig vad andra tycker om dig och du har allmänt noll jävla koll över vem eller vilka du vill ha i din närhet.

Tycker du jag är hård mot dig? Bra. För du behöver höra all skit som jag fått leva med tack vare att du är en usel lyssnare. Till exempel kunde du ju fan ha kommit på tidigare att du ville utbilda dig. Satan! Alltså nu är du snart 40 och jag tackar då fan inte dig kan jag säga. Du kanske hade kunnat berätta för dina pojkvänner att du faktiskt inte gillar stringtrosor och att du helt ärligt inte hade några som helst känslor för godiset din boyfriend köpte hem på fredagarna. Det var ju fan ALLTID FEL. Men du ba: amen asså det blir skitabra! Älskar allt du serverar och lite till. Jag njöt inte alls kan jag säga. Du suger.

Kan vi prata om ditt enerverande sätt att hantera pengar? Eller vänta. Det är du fortfarande usel på så vi hoppar det pga möjlig intressekonflikt Veronicor emellan.

Vet du om att du inte haft en enda relation där du inte kompromissat bort den du är för att andra ska växa men inte du? Skitliten blev du. Pinigt!

Varför sökte du inte hjälp när du höll på brista? Du besökte ingen psykolog, berättade inte för dina vänner eller familj om hur du ibland kände att rummet bara krympte och krympte men du förblev samma storlek. Som Alice i Underlandet. Du borde pratat om det. Skrikit ut det till hela världen. Vad andra tycker om dig och dina känslor är inte deras business! Get over yourself.

Fan vad ful du var ibland. Alltså ändå rätt söt men ändå inte sådär waaaaow. Du la ingen tid på dig själv alls. Det kompromissar du aldrig bort idag. Never. Du är helt ärligt jävligt ball och rolig idag om vi jämför med 27-åringen. Ok, du var väl rätt jävla rolig då med men nu serrö!! Nu har du fan inga filter kvar och det är så sjukt BEEEEEFRIANDE! Fuck it liksom!

Visste du förresten att det tog ända till år 36 för att hitta mannen i ditt liv? Snacka om osnabb! Du är så jävla seg! Men! Du är också väldigt lycklig idag så jag förlåter dig din jävla blåmes.

Du har två barn idag. Fy fan alltså. Det gjorde du bra. Dom är vackrare än alla barn i världen och dom kommer bestiga berg för du är en kickass-morsa! Se fram emot den tiden, vårda den och njut. Vide kissar fortfarande i sängen så vill bara förvarna att du kanske borde vänja dig vid att tvätta riktigt jävla ordentligt MÅNGA gånger framöver.

Fan vad jag älskar dig. Självklart gör jag det. Du är jag. Fast kanske mer som en beta-version som lämnar lite utrymme för förbättring och omkodning. Du är ju just nu helt jävla dum i huvudet men jag ska ge dig tydliga riktlinjer här så du kommer igång lite smidigare.

Nummer ett! Ha på dig vilka trosor du vill.

Nummer två! Låt din familj få veta hur du mår. Vad du känner. Vad du gör. Allt. Det enda som kan gå fel är om du INTE gör som jag säger.

Tre! Speak up! Våga vara den DU VILL VARA. Screw the rest och bara så du vet: Nästan alla dör i Game of Thrones.

Men du ska veta detta också. Livet är idag som det är för att du var som du var. Jag önskat bara att du träffat mig tidigare. Då hade vi redan gått igenom massa skit ihop och funnit vilka sidor hos oss som är bäst att bygga vidare på. Det tog ett jäkla tag för dig att acceptera hur du faktiskt är funtad. Vad du vill. VEM DU ÄR. Idag vet du allt det, men du har fan inte varit snabb. Visste du förresten att nu idag, 10 år senare så lever du livet du vill leva, med mannen du älskar och du mår jättebra! Kanske lite lätt menthal men i pretty good shape i övrigt. Var beredd på en jävla storm om sisådär 9 år. Du klarar det. Allt är precis som det ska vara trots motgångar, missfall och monster-pms. Du klarar allt. Du HAR klarat allt.

Som avslut på det här brevet så behöver du också veta att du idag är en kvinna som älskar att posta provocerande bilder, du skriver jättemycket och är helt ärligt JÄTTEBRA på just det. Dina bröst är jättemycket större. Du är goare, kurvigare och mycket mer välmående. Du värnar om ditt egna värde så mycket och du pratar öppet och ärligt om psykisk ohälsa i en värld som är relativt dålig på att fatta. Sluta för fan aldrig med det kvinna. Du är kvinna! En stolt och stark sådan. Jävligt osvensk med dina utlägg om hur bra du är men här är nåt fler borde ta till sig. Hylla sina kroppar, äga sina val och ta för sig mer. Vi duger så himla bra som vi är. Förutom du din mes. Fan vad det suger att du inte fattat allt detta tidigare. Du irriterat mig ibland lika mycket som när folk beställer en moschito eller expresso. Vilket är typ den högsta nivån av irritation. Jävligt hög är den.

Tack Veronica för att du var såsom du var (nåväl halvt tack lilla fågel) för jag hade aldrig varit just precis här annars.

Köp boxertrosor!

/V

Under his eye

Shame.

Shame.

Shame.

Jag tror aldrig jag varit så arg som jag är idag. Ingen kan ha missat Alabamas monumentala bakåtsträvande till lag. Den är i klarspråk VIDRIG. Vi kvinnor har ALDRIG fått något gratis. Under århundraden är det ingen man som lagt rösträtten i vår hand eller utan maktkamp gett oss våra naturliga rättigheter. Det är ett konstant KRIG för att kvinnan ska få stå jämte mannen. Fy fan så jävla trött jag blir. Hur fucked up det är att vi inte får bestämma över våra egna kroppar går inte mäta. Det är RIKTIGT fucked up.

Vänd på det för en stund. Ett gäng kvinnor sitter tillsammans och aktivt bestämmer att alla män ska fråntas rätten till sina kroppar. Att dom ska ifrågasättas efter en våldtäkt, att vi AKTIVT BESLUTAR att deras biologiska kön är mindre värt än vårt. En man som blir våldtagen för att en kvinna kör över alla hans mänskliga rättigheter och integritet. Kvinnan blir gravid, men mannen står där. Utlämnad till ett oönskat faderskap. DET SKULLE ALDRIG HÄNDA. Var är lagen som skärper oaktsamhet efter samlag? Mannen behöver bara vara där en gång oskyddat för att skicka sina little fucking swimmers vidare och ingen skyldighet finns för det liv som kanske från båda håll är oönskat. Var är den lagen? Var är lagen om att mannen har skyldighet att stå till svars för oönskad graviditet? INGENSTANS. Det är rätt jävla märkligt med tanke på att det där uttrycket ”It takes two to tango” faktiskt stämmer. Preventivmedel är allas ansvar, spelar ingen roll vem eller vad du är. Kvinnor skulle inte vara mödrar utan män, vi skulle obviously inte heller bli gravida utan män. Män skulle aldrig bli fäder utan kvinnor och dom SKULLE HELLER ALDRIG FRÅNTAS SINA RÄTTIGHETER av kvinnor. Aldrig. Jag lovar. Så varför ska kvinnor i Alabama förlora sina rättigheter på det här sättet? G I L E A D du skrämmer fan skiten ur mig.

Men vänta! Asså sjuk snilleblixt coming up boys! Vi kan tvångssterilisera lite hit och dit istället! Visst? Bra idé eller hur? Easy peasy! Inga påtvingade graviditeter eller illegala aborter längre. UTOPI FÖR FAN. Va? Tycker du det är ORÄTTVIST att en kvinna beslutar det? Hm… alltså den här konversationen känns påtagligt bekant. Eller?

Finns det ens EN ENDA LAG som bestämmer något över det manliga könet och mannen? Upplys mig gärna men så vitt jag vet så finns det ingen jävla lag någonstans som förtrycker och tystar mäns egna vilja och eget kön. Alltså det som dom har mellan benen. Som om det är nåt att skrika över? Ja, jag vet att du är man och jag är kvinna. Jag gick på mina biologilektioner och jag upptäckte i relativt unga år att jag har snippa och du har nåt annat. Så vad är det som gör att vi på något sätt ska fråntas rätten att bestämma över våra kroppar? Skulle jag och mina tjejpolare kunna bestämma över mäns roll och betydelse i samhället? Om deras kroppar. Deras värde. Deras integritet. NEJ, FÖR KVINNOR FATTAR. Vi fattar allt som har att göra med hela den här cirkusen. Vi har både spelat djuret i buren, vi har varit manegen som människor trampar på utan att torka bort skiten dom bär på under skorna och vi har varit lejonet som hoppar genom elden. VI FATTAR ATT INGEN MÄNNISKA SKA FÖRMINSKAS. För vi har varit den människan i decennier. Århundraden. Könet som i alla tider i mångt och mycket setts som en negation av mannen VET hur det är att kravla sig upp från botten, sträcka ut en hjälpande hand till sina medsystrar och skalla högt med feminismens knutna näve lyft mot skyarna. Det har alltid varit såhär för oss. Sure, vi har massor med stöttande män på vår sida också, men dom män som sitter där, utan en jävla aning om hur det känns att leva med rädslan att inte få bestämma över sin egna kropp har antagligen inte alls den kunskap och värdighet som krävs för att leda ett land. En stat. En community. Tänk om det var din mamma. Din syster. Din DOTTER. Nä, men va fan. LÅT HENNE FÖDA ETT JÄVLA BARN AVLAT I HAT OCH FÖRNEDRING EFTER EN VÅLDTÄKT. Gör det. Låt din dotter göra det. I dare ya. Jag vill höra DIG säga orden. Du vet vilka ord jag menar. Kanske kan du, kvinna eller man, sätta dig ner och berätta att i kroppen som din dotter äger växer ett foster hon inte vill ha, men för all del ska behålla för att ett gäng bakåtsträvare faktiskt bestämt det. ‘Skönt mitt barn! Då slipper du liksom bestämma det själv, det kan ju fan en annan individ göra ÅT DIG’. Hör ni hur satans snedvridet DET ÄR? Inte ens när en patriark i hemmet gått över tröskeln in till sin dotters rum för att ‘få sitt’ eller förminska hennes mänskliga värde steg för steg för att sedan förinta det totalt ger kvinnan rätten till att aktivt bestämma om sin egen kropp. Sin livmoder. Sitt kön. Sitt värde. Sina gränser.

”Abort får endast ske om moderns liv är i livsfara’

Newsflash!

DET ÄR REDAN I LIVSFARA. Den livsfaran är skapad av okunniga män och kvinnor som inte har en jävla aning om hur det är att bli fråntagen rätten till egna beslut och egna åtgärder. Kvinnor i Alabama KOMMER söka hjälp på ett eller annat sätt no matter what. Läkare kommer i tysthet hjälpa en kvinna i nöd men straffas brutalt när det kommer till ytan. Varför?

Varför står vi här idag och backar hundra jävla år? Ska vi kanske kalla USA för Gilead redan? Kvinnor världen över skriker högt och dom här jävla människorna som sitter på sina alldeles för höga hästar har mage att stifta en lag om KVINNORS kroppar. Det är så jävla pinsamt och bakåtsträvande att jag kräks i min mun. Kräk jag sedan sväljer och känner den bittra smaken av att världen fortfarande har så långt att gå för feminismen. Läs mer