”Hennes pappa tog livet av sig” Sissel kapar bloggen.

En mening jag var livrädd för att andra skulle säga om mig för snart 7 år sen.

Jag var bara 19 år när min pappa dog. Månaden efter pappas död skulle jag flytta till min första lägenhet och studera på en högskola 20 mil hemifrån.

Jag minns hur tankarna snurrade den tidiga sommarmorgonen 2012 när min mamma ringde till mig och min storasyster som jag sov hos den natten.

Hur mammas skrik fortfarande kan eka i mitt huvud och hur vi inte förstod vad som hade hänt förrän vi talar med vår lillasyster som säger att han var död. Den långa bilresan ner tillbaka till vår gård, hur tankarna snurrade och hur man inte kunde koppla till vad som hade inträffat.

Vi visste då inte exakt hur eller vad han dött av men han hade mått dåligt under en längre tid och varit inne på psykiatrin och fått behandling för ett tidigare suicidförsök samma år. 

Hur skulle allt bli nu? Skulle jag verkligen flytta nu? Ska jag säga upp lägenheten? Kan jag det? 

Det slutade med att jag flyttade och började studera. Pappas begravning var den 17 augusti, jag satt i skolan den 20 augusti.

Det var en intensiv tid för mig. Läs mer

’CP and slayin’ Nicole kapar bloggen!


Hej, mitt namn är Nicole och jag är CP. Jag är ett weirdo som hänger på Instagram under nicket ”Nickoskhy” och jag har kidnappat Veronicas blogg… shhhh!

Jag blev väldigt glad och inspirerad när jag läste Veronicas inlägg och tänkte att jag kunde dela med mig av mitt snedvridna perspektiv (skämt åsido).


Jag är 21 år gammal och uppväxt i en tätort i Håbo kommun som heter Bålsta och trots att jag inte är jättegammal än så länge så har samhället format mig till den kvinnan jag är idag – hon som jag alltid kommer att vara.

Jag är helt jävla CP och jag är extra combatpower.

Det där är så jävla provocerande att läsa (Trust me, I know) men det är meningen. Jag har alltid fått slåss för att ta plats dels som kvinna men sen som halt. Vissa människor tittar fortfarande på mig som om jag har en könssjukdom mitt i ansiktet när jag kliver in ett rum ibland som om hela jag är en geggtumör. Eller tja, nu är det jag som har fördomar… för att mina tidigare erfarenheter har skadat mig, repat mig liksom. Jag har provat att ta varenda skepnad jag har kunnat hitta men ingenting har passat.


Läs mer

Alltså jag skriver ju fan historia här! Plus massa Nicole, gästbloggeri och konstnärsvilla!

Men för helvete Veronica. Kan man skriva längre rubrik? Bröööööööööl.

I alla fall.

Jättemycket historia skriver jag. Börjar vara lite less på att sitta med näsan i böckerna men att studera är helt fucking amazing i övrigt. Nu under våren läser jag både idéhistoria och historia. Jag har lärt mig så jävla mycket under dom här månaderna och insett två saker:

1. Jag är stolt jävla feminist (SÅ JÄVLA KLART!)

2. Folk var rätt jävla dumma i huvudet förr i tiden

Att jag är feminist är iofs inget nytt. Klart jag är. Alla som kämpar för människors lika värde och jämlikhet ÄR feminister. Under århundraden har världen kantats av hinder och motgångar för kvinnor vilket fick mig att välja ett ämne till nästa uppgift som berör just feminism och moderskap/kvinnlighet. Så jävla intressant. Så min fördjupning kommer att behandla frågan om hur synen på moderskapet förändrats under sista århundradet. Här finns ju hur mycket sjukt som helst att läsa. Jag kan tänka mig att kvinnor som levde för 70 år sedan skulle vrida sig i gravarna om dom visste hur JAG är som mamma är idag. Vi ser såklart fortfarande hinder i vår tid, vet inte om det någonsin kommer bli helt fucking perfect, men jag ser ju skillnad på hur min farmor tänker och hur jag tänker vilket gör att det blir ännu intressantare. Kanske borde ta ett snack med lelle farmor så får hon berätta hennes historia som hemmafru. Ja, hon var ju en sån. Aldrig jobbat efter hon träffade farfar. Varje gång jag är där så frågar hon mig om jag inte ska sluta jobba snart? Vi tänker lite olika. Jag ba: Men Barbro för fan! Jag vill ju tjäna egna pengar och stå på egna ben. Vara min egen och utveckla mig själv!

Vi kommer aldrig riktigt överens i den här frågan.

Så min frågeställning som jag ska arbeta med denna månad är ‘Från Ellen Key till allt okey?’ En studie i moderskapets förändring under det senaste århundradet.

Det här blir kul. Och svårt. Jag vet inte riktigt vilka bra artiklar och bloggar jag ska gräva ner mig i men ni får SÅ GÄRNA tipsa mig om ni har bra sidor att arbeta från.

Sen vill jag tipsa er! Är ni lika intresserade som jag av vår kvinnliga historia så läs Mary Wollstonecraft. Den här kvinnan ÄR SÅ JÄVLA BALL! Hallå eller. Att leva på 1800-talet och hävda att hon fan aldrig ska gifta sig och att ingen man är hennes herre är långt ifrån grå mus och en kvinna utan styrka. Hennes bok finns på ställen som säljer böcker. Whoppa! Newsflash. Det var för övrigt hennes dotter som skrev Frankensteins monster. Också rätt jävla coolt. Ja, jag vet att jag redan tipsar om dessa kvinnor men who cares?!

Sen till min andra punkt. HUR JÄVLA DUMMA I HUVUDET var vi inte förr? Vi är det i måttlig mängd fortfarande iofs. Allt från att funktionsvariationer ska sållas ut från samhället till tvångssterilisering. Fast vänta nu… många saker som rör dessa ämnen och tusen andra är ju fan FORTFARANDE aktuella. Vi är antagligen rätt jävla dumma i huvudet fortfarande. Så. Därför har jag tänkt att VETTIGA kvinnor ska få gästblogga här om ämnen som verkligen berör. Kommer bli fint som fucking snus. Så ofta känner jag igen mig hos samhällens offer och ungdomar som växer upp i en värld där idealen är helt missriktade. Jag har en syster som föddes med nedsatta kroppsfunktioner och inlärningssvårigheter. Hennes liv har fan INTE varit lätt. Idag är hon politiker. POLITIKEEEEEER. Va? Min lilla syster som alltid fått höra av skolan att hon inte kan någonting. Hon kan jättemycket. Sen finns det massor av saker hon INTE klarar av men det kan vi väl sluta fokusera på just nu kanske? Jag har ju fan 100 saker jag inte kan heller men inte fan fokuserar människor på det. Det är en relativt mörk värld våra barn växer upp i. Min syster har genomlevt mer mobbing och hårda ord än vad jag någonsin kan tänka mig. Har vi inte kommit längre? Kom igen världen. Vi ligger fan efter även om vi i västvärlden är rätt mycket jävla bättre än många andra delar av vår jord. Som för övrigt ÄR rund. Ni flat-earthers måste ju inse det nån jävla gång.

Så i linje med detta så ska Nicole få börja gästbloggeriet här. Nicole. Fan vad jag föll för dig direkt. Du är helt jävla fantastisk och sällan ser jag människor med sån självdistans och humor. Nicole har en CP-skada. Eller som hon säger: Jag är fan CP. Och?!? CP för henne är extra Combat Power. Ni hör ju! Queen!!! Hon gästbloggar HÄR. Väldigt snart. Berättar sin historia, rubbet. Ni får INTE missa det. Nicole hittar ni på Instagram under namnet @nickoshky 🖤

Läs mer